|
"demokratisk fostran" Min debut i problemet barns uppväxtvillkor kom i Nyvångskolan, Dalby Lund, där jag var förälder. Jag reagerade dels på den slitna, oengagerande utemiljön, dels på den sociala stämningen (man levde i efterdyningarna till ’värstingskolas’ konfrontationer och slitage. Flera projekt hade försökt, men…) Förhållandet mellan barn och mellan barn-vuxna var inte vad jag väntade mig av mina barns skola. I Hem&skolaföreningen hade vi läst den nya läroplanen (-80). Rena frälsningsstämningen på mötena. Vi skrämde nog livet ur lärarna, när vi kom med våra upplevelser.Skolan skall fostra. Det innebär att "skolan aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis grundläggande värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk, vardaglig handling" (läroplanen sid 16).
Dvs, det var Läroplan 80. Hur är det i dag? Men några lärare släppte in mig i en diskussion om ”vad gör vi?” Min dubbla profession ledde mig till skolgårdsproblematiken. Stort behov av förnyelse och hur denna kunde gå till.
Läroplan-80 var mina utgångspunkter Demokratin måste upplevas, göras i "…praktisk, vardaglig handling". Vad kan man vara demokratisk om? "Handling" kräver det konkreta, det påtagliga. Det räcker inte med delaktighet i undervisningens planering eller skolans administration.
|
|
Lennart Nord arkitekt SAR MSA |