struktur (ett system av relationer, där helheten är primär i förhållande till delarna som har fasta beroendeförhållanden; genom relationer får delarna mervärde) 

Arkitektrollen                                              

—  vad är det? Inte en roll utan många, med olika objekt, i olika positioner, med olika ansvar – hus, inredning, planering, landskap, förvaltning, … Många yrkesbeteckningar har det blivit: arkitekter, landskapsarkitekter, planarkitekter (fysiska planerare). Fler kategorier?            

Samhällsbygget är inte arkitektens. Han är dess tjänare.
Husen tillkommer i samspel mellan många. Men han är beställarens ombud.
Mellanrummen likaså, utemiljö, landskap, men där är landskapsarkitektens roll friare.

Ett problem är att bilden av arkitektrollen under utbildningen skiljer sig åtskilligt från verkligheten. På skolorna odlas mer eller mindre intensivt en betydelsefull roll som ”spindeln i nätet”, som den store samordnaren. Som den store kreatören. En paradox. Kanske sant i egentlig mening, eftersträ­vans­värt, men som självbild ganska förödande när studenten möter verkligheten. ’Hjälterollen’ är några få förunnat. Övriga finner sig ingå i större sammanhang. Att handfast uppleva sig som ’tjänare’ stämmer kanske inte så bra med förväntningarna.
 

Viktigt för det fortsatta resonemanget är fråga vad är arkitektur?
Elias Cornell (min lärare på CTH) skrev att
"arkitektur är en estetisk organisation av en praktisk verklighet" Bättre kan det inte sägas! Men det är tolkarens, betraktarens, historikerns formulering.
Det blir bättre om den omformuleras till att gälla utformning av arkitektur,
"ett estetiskt organiserande av praktisk verklighet" eller hellre "att estetiskt organisera praktisk verklighet" Ett rakt och fint verb för det vi sysslar med. Organiserar.

Med "estetiskt" i meningen att det vi organiserar upplevs av alla sinnen vi har och lite till. Det är långt från vackert–fult.

"praktisk verklighet" är givetvis det vi människor har omkring oss, allt det vi behöver för att vardagen skall fungera, ögonblicket skall fungera.

Så inser man att arkitektur är något allomfattande, detta att organisera för människors livsrum i stort och smått …
Det är inte bara att rita hus. 

Av detta inser man att språket är mycket viktigt. Hur vi använder orden, tolkar dem, vad för innebörd vi lägger i dem. "Estetiskt" t ex. 

"Design" är ett ord i yrkesjargongen, sedan ett tag utsatt för inflation, liksom "miljö", söndertuggat sedan länge.

Men vad står "design" för i språkbruket? Är det att forma eller formge/ge form åt? Är det "ett estetiskt organiserat"? Dvs att formen, ytan, uttrycket är ett resultat av det man organiserat. Inte bara 'snygga till' en konstruktion, inte bara fasad.

Om man släpper det engelska ordet, med smak av industridesign, och använder vårt eget med "gestalta" blir det spontant rätt. Eller hur?
Varning alltså! Språkbruket kan lura oss. Det är inte yta som är arkitektens uppdrag.

"Planering" likaså. Vitt använt (närmast allmänmänskligt). Men ett yrkesord: vi planerar, det finns planarkitekter (som planerar).

Men vad står det för?  PBL skiljer på planer och bygglov, översiktsplan, detaljplan, …
"Plan" blir lätt karta, men är också ett framtidsord, vad man vill åstadkomma,
"planering" är ett processord.
"planestetik", är ett annat perspektiv, nedvärderande, där det är hur ritningen, bilden ser ut som värderas.
 

För oss är frågan om det är arkitektur. Är planering ett "estetiskt organiserande av praktisk verklighet" för oss, i det vi sysslar med? I våra roller.

"planera", "organisera"? Vari ligger skillnad?

Planera har framtid och beslut i sig, "plan" en verkställighetshandling, en konstruktionsritning.
Organisera är mer en aktivitet – lägga pussel, skapa ordning, sammanhang.
Men de är också synonymer betydelserna överlappar
planera är onekligen också att organisera. Och tvärtom.

Vi åstadkommer strukturer. Återkommer till det.