texter av Hägerstrand har samman-ställta i
Bfr T21:91 av Carlestam, Sollbe
Om tidens vidd och tingens ordning

Hägerstrand lämnade efter sin död ett
'testamente': Tillvaroväven

boendes rörelse till sin lokalort ackumulerat 
utmed vägarna på karta m markerade tidsavstånd

se motsv för barns skolvägar under
Barn i innerstad/uppväxtvillkor

Tidgeografi

Tiden ett viktigt, kvalitativt, villkor i vardagen. Alltså bör den fokuseras i stadsplanering och för människornas boplatsval. Det är märkligt att den utvecklade teorin, tidgeografi, inte fått genomslag. Det är ju inte bara att ha en känsla för tiden, inse betydelsen. Det gäller att ha tolknings­verk­tyg och struktureringsmetoder.

Torsten Hägerstrand, professor i kulturgeografi i Lund, formulerade och utvecklade tidgeografi som en viktig, men speciell, del av kulturgeo­grafin. Basen är utomordentligt enkel, självklar om man bara ser det.

Allt levande förflyttar sig genom sitt liv. (Om inte från platsen, så genom att åldras.) För att åskådliggöra: Vi lämnar med tidens gång en ’tråd’ bakom oss genom de rum vi färdats genom. Ett ”trajektorium”. Grafiskt kan rörelsen markeras på karta, men tiden drar tråden uppåt…
Samma tid och plats kan endast inträffa en gång.

Enkel utveckling av detta ger att en individ från en utgångspunkt endast har ett begränsat tidrum. Man kan inte nå längre än vad given tid och färdens hastighet medger. Och given framkomlighet.

Vanlig vardaglig planering måste utgå från nödvändigheter för individen, så även samhällsbygget. Restiden till arbetet göras rimlig…  Den urbana strukturen är avgörande för levnadskvaliteterna. Närhet tillämpad.

Barns tillvaro utvecklas i ett expanderande territorium, utifrån förmåga, mod och vad de får göra. Kvaliteten på det de har och möter är deras vardagsvillkor. Alternativ gives inte.

Hägerstrand själv var en internationellt eftertraktad tänkare och medlare. Hans aktionsrum var så mycket vidare än tidgeografin. Han drev inte denna så hårt han borde ha gjort. Hans medarbetare på institutionen hade inte hans pondus. Begreppet har stannat i den akademiska världen som tolkningshjälp i en rad discipliner. 

Men den enkla tillämpningen i stadsplanering har uteblivit.

Lennart Nord arkitekt  SARMSA