Alternativ alltså.

I individens perspektiv är staden fraktal. Oavsett förflyttningssätt.
Följer individens aktivitet ner i minsta detalj, vad man väljer att göra, var. På väg till, kanske inspireras att göra något annat.
Fraktalen beskriver rörelsen.

Med detta framtonar alternativ till det ’överlägsna’ bilsamhället.
I bilen blir jag stor, storskalig. Inordnad i ett grovmaskigt vägsystem (med komplement). Måste ställa ifrån mig bilen innan aktivitet kan utföras. Och med alla andras bilar kväver systemet sig självt, kan inte erbjuda den frihet teorin förespeglar. Förutom klimathotet.

Fraktalen i bilden är alternativet, visar ett stråk. Med platser (och gränder). Kan också ses som ett pärlband av hållplatser med bebyggelse kring.
Motargument? Enkelspårigt. Endimensionellt. Bara en riktning. Inte rutnätets alla valmöjligheter. Blir periferi? 

Svar. Det beror på hur man uppfattar det dagliga livet. Och hur dess fysiska förutsättningar ordnats. Finns det jag behöver och vill ha i stråket räcker det ju. I vart fall långt.
Är stråket byggt kring spårväg eller motsvarande kan mitt ’vardagsrum’ i staden bli utsträckt och innehållsrikt. Min jobbresa kan förlängas, med byten ut i regionen och ut i världen.

Varje hållplats är ’en dörr’ till platsen omkring den, med vad där erbjuds av service och annat. Stråket kan ses som en ’korridor’ som företag och institutioner kan sprida ut sig längs. Med god åtkomlighet garanterad kan storskalighet ersättas av differentiering. Köpcentra behövs inte.
Man kan välja bland butikerna utmed hemresan genom att gå av och på bussen/spårvagnen (med tät trafik).

I stråket och dess knutpunkter läser man av sin stads kultur på väg in till stadens hjärta, till stadens identitetsbärande inre delar. Torgens uttryck och aktiviteter bidrar, som jag ser dem genom bussfönstren… Liksom gaturum och utblickar mellan kvarteren. Eller från cykeln.

Stråken organiseras, byggs i ett landskap. Först genom ett befintligt stadslandskap där trafikens invanda mönster måste reorganiseras och kompletteras kring prioriterad kollektivtrafik.
Hållplatser på torg, befintliga/ nyskapade som blir till mötesplatser, för sina kvarter – och för hela staden.
Utnyttja och förtydliga befintliga stadsdelar, kvartersnamn …
Vitalisera ytterstadsdelar: Skapa närhet, direktkontakt till innerstaden.

Vidare utåt med ny bebyggelse i ett ruralt omland. Stråk förlängt genom att söka goda platser i terrängen att utveckla kvarter kring. ’Pärlbandet’ utsträckt.

Fraktalen visar stråket som ’ryggrad’ men lika väl den uppenbara möjligheten, kvaliteten att ha livgivande grönt åt andra hållet. I kvarterens periferi. Närhet till stadstorget och hållplatsen betyder å andra sidan också närhet till den gröna.
För dem som bor där, men i de yttre delarna också för besökare från hela regionen. Resa med kollektivtrafik, sedan nära rekreationsområde.

Vid utbyggnad ut i den rurala omgivningen måste(?)man ta hänsyn till, undvika kvaliteter av olika slag. Goda jordar, natur- och kulturvärden.
Allt är inte lämpligt att bebygga av andra skäl. Geologiska, hydrologiska egenskaper kan bli hinder att undvika. Liksom lokalklimatets effekter. Samt miljöfaktorer av olika slag.

Å andra sidan. Landskapet bjuder på lockande kvaliteter. Kulturhistoriska objekt. Naturpartier. Sådant man vill skydda kan också vara fint att ha intill sig. Har egenskaper och historia som kan ge identitet och namn. Kan vara skillnaden till ett anonymt förortsboende.
Avvägningar som kan bli till ’intressekamp’, som kräver kunskap och tydliga värderingar omsatta i direktiv i demokratins processer.

Fraktalen visar parallellt ordnade grönstråk för motion, lek och rekreation. Helt enkelt. En ’andra sida’ inifrån stadsmitt ut till nybyggnads­stråken. Skapad kontinuitet.

Det innebär att staden måste omskapa fastighetsmönstret… Delvis. Ta kontroll över strategisk mark. Säkra kontinuitet och åtkomlighet.

Förnyelsen kräver givetvis ställningstaganden till de befintliga kultur­värdena i hus och gaturum. En stabil värdegrund med en helhetssyn och som visar vad som är oersättligt, vad som bidrar till helheten och vilka villkor som måste ställas på kompletteringar och nytillskott.
Viktigt för den identitet staden bär som helhet, och viktigt för dess delar, delvis omskapade i ny struktur . Ärvda identiteter.

En viktig inspiration för förnyelse i stadsbebyggelsen.

Lennart Nord arkitekt  SARMSA