Rubriken talar för sig själv

Här tar jag upp företeelser som jag tycker bör observeras.

mer aktuellt feb 2016

Från mars 2013 till i dag har spårvägsdrömmarna i Lund ifrågasatts av Aktion för spårvägsfritt Lund, AfSL
Etablissemanget har drivit frågan med hjälp av projektanställda, envist. Målet har helgat medlen.
Processen har inte följt demokratiska spelregler.
De planer de nödgats göra har om och omigen fått rationell och adekvat kritik, men förgäves.
Att spårväg är ca tre gånger så kostsamt som ny elbussteknik bortser man från. T ex.

Nedan en sammanfattning av processerna utifrån slutpunkten, Svea hovrätts avvisande av AfSL överklagande
med mig vid pennan.
Lennart Nord 160115
Detta gäller inte längre spårvagnar i Lund eller ej.
Det handlar nu om vårt rättssystem med handläggningen i MÖD som utgångspunkt.
Men också tillämpningen av PBL och MB.
När Svea hovrätt (MÖD) på begäran om handlingar från målets hantering svarar att
”Någon motivering till varför prövningstillstånd inte meddelas lämnas aldrig … Något protokoll från
beslutstillfället finns inte.”, så utmanas rättsmedvetandet. Är detta möjligt? Hemligt
domstolsförfarande?
Dom … och annan handling i vad som hänför sig till sådant beslut, anses upprättade när beslutet
har avkunnats eller expedierats … Betr protokoll och annan handling avviker regeln … därigenom
att en sådan handling i de delar som hänför sig just till beslutet kan hållas inne ända tills beslutet
har avkunnats eller expedierats. (Handlingsoffentlighet och sekretess, Håkan Strömberg, Bengt
Lundell, Studentlitteratur 2009). Vidare: Den fria tillgången till allmänna handlingar är enligt
TF 2:1 en rättighet för varje svensk medborgare (s 10) och
Principen om förhandlingsoffentlighet finns fastslagen i fråga om domstolarna och de beslutande
politiska församlingarna. Enligt RF 2:11 skall förhandling vid domstol vara offentlig. (s 8)

Hur prövar man detta? I domen skriver MÖD att domen inte kan överklagas (not 1).
Man skriver också: ”har gått igenom målet och kommit fram till att det inte finns skäl …”
I svaret på vår skrivelse skriver man ”… rätten och föredraganden tagit del av alla handlingar”.
Det är väl ytterst osannolikt att man kunnat göra det utan skriftlig beredning. Det bör finnas
handlingar i RF och TF mening att förmedla.
Dessutom, betr att inte få överklaga: Lagrummet man hänvisar till är ju inte ovillkorligt.
Rättstillämpningen är viktig (not 1 nedan).

MÖD skriver: ”Prövningstillstånd skall ges om
-det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut mark- och miljödomstolen har kommit till,
-det inte går att bedöma riktigheten av det slut mark- och miljödomstolen har kommit till utan att
prövningstillstånd ges,
-det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre domstol, eller
-det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet”

Här föreligger i vår uppfattning anledning enligt alla fyra punkterna, tydligt formulerat av oss.
Varken länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen har tagit upp processfelen.
Det tycks inte MÖD heller ha gjort. ”Riktigheten” är inte prövad.
Rättstillämpningen är satt på undantag.
Sammantaget finns det verkligen ”synnerliga skäl att pröva överklagandet”

En strategisk fråga som inte får något svar är huruvida AfSL ö h t har överklagat i MÖD mening.
Har AfSL godtagits som miljöorganisation med talesrätt enl Århuskonventionen2 m m? Har
denna rätt avvisats av domstolen, i så fall med vilken rätt, med vilka argument? Eller är det min
rätt att företräda AfSL som ifrågasatts?
Att MMD, Växjö ignorerade detta blev primärt skäl till att gå vidare till MÖD, men besvären
över bristande rättsordning i planprocessen i Lund stod givetvis kvar.
Vad betyder då ”… rätten och föredraganden tagit del av alla handlingar”? Tagit del?

Skall PBL ha någon mening? MB? Är det fritt fram att strunta i lagarna? Frammejslade krav på
ordning och reda, på sunt beslutsfattande … Tillit till samhället och systemen.
Alla instanserna avstår från att reagera på vår kritik av kommunens planeringsprocess.

Planeringsprocessen har haft grava fel. Framfört till alla tre instanserna.
Här sammanfattat under rubrikerna:
A Detaljplaneringen prövar inte lämpligheten … PBL kap 2 §2 , 4 kap §34. kap 4 § 31. Även
MB kap 6 § 7.4 …
B Avsaknad av utgångspunkter och mål i samrådsbehandlat program … PBL 1, 2, 5 kap.
kap 5 §§10, 11, 12
C Opublicerad alltför sen programkomplettering utan samrådsförfarande … PBL kap 4 §34,
kap 5 §§1213; §§10, 11
D Opublicerat ’gestaltningsprogram’, utan samrådsförfarande … PBL 4 kap §34, 5 kap §§ 10, 11
samt § 13
E Granskningsutlåtande och samrådsredogörelse undermåliga
Enligt PBL kap 5 §§ 17 + 23 skall samrådsredogörelse och granskningsutlåtande redovisa:
”… de synpunkter som har kommit fram i samrådet/granskningstiden samt de kommentarer
och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna.” … påpekanden … varken
refererats eller kommenterats.
Redovisningen … lever inte upp till den kvalitet och de ambitioner som lagstiftaren rimligen
bör ha avsett, vilket får till konsekvens att politikerna inte ges en rättvisande bild av vad som
framförts i yttrandena.
Lst refererar till Mark- och miljööverdomstolens dom den 17 juni 2014, mål nr P 10894-13,
men det handlar om ett överklagande av Luossavaara-Kiirunavaara AB av detaljplan i Kiruna.
Knappast en miljöorganisation. Referensen är inte relevant.

Slutsats i överklagandet till länsstyrelsen: De sex detaljplanerna för spårväg saknar den grund
PBL kräver och skall enligt min mening upphävas. Vidarefört till MMD och MÖD.
Ett projekt av denna komplexitet borde grundlagts i fördjupning av översiktsplanen enl PBL.
Samt påpekandet: … att överklagandet av en antagen plan är enda möjligheten till korrigering
av lagstridigheter i den kommunala planeringsprocessen när de inte kunnat påtalas tidigare.

Svea hovrätt (MÖD) svarar att ”Någon motivering till varför prövningstillstånd inte meddelas
lämnas aldrig … Något protokoll från beslutstillfället finns inte.”. Det är tyst.

MÖD skriver också att domen inte kan överklagas. Vem granskar då efterlevnaden av PBL, MB?

Vårt ärende framstår nu som ett typexempel. Svea hovrätt tycks sätta sig över
handlingsoffentligheten i Regeringsformen och Tryckfrihetsförordningen. Vem prövar?
————————————————————————————————————–
1
5 § Domar och beslut av Mark- och miljööverdomstolen i mål som har överklagats till mark- och miljödomstol får
inte överklagas. Mark- och miljööverdomstolen får dock tillåta att en dom eller ett beslut i annat mål än mål enligt
miljöbalken överklagas till Högsta domstolen, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet
prövas av Högsta domstolen. 5kap 5§ lagen (2010:921)
2
Svea hovrätt 20100201 Regeringskansliets dnr M2010/506/R — (EG-domstolens dom i mål C 263/08, p. 45)
”Miljööverdomstolen har tagit del av promemorian om Miljöorganisationers talerätt- ändringar i 16 kap. 13 § miljöbalken.
Syftet med lagändringen är att Århuskonventionen ska bli bättre genomförd i svensk rätt. Miljöskyddsföreningar som
har ett tillräckligt intresse av att ifrågasätta projekt, eller vars rättigheter kränks, ska ha rätt att föra talan i behörig
rättsinstans. Miljööverdomstolen: krav på att den överklagade verksamhetens befarade miljöpåverkan ska ske inom
organisationens geografiska verksamhetsområde.

Lennart Nord
arkitekt SARMSA
Aktion för spårvägsfritt Lund
Kf ledamöter i Lund                                                                       121216

Bästa fullmäktigeledamot!
Vad sysslar ni med? Kan låta som en oanständig fråga, till er som valda förtroendemän och –kvinnor.
Men den är relevant för oss väljare och för er själva. Hela tiden.
De visioner/mål/direktiv ni beslutar om är rimligtvis ’på allvar’, genomtänkta och framtidsriktade.
Viktiga. Men uppfylls de?  Frågor som bör ställas hela tiden. Måste. Finns de kvar i verkställandet? Finns de ö h t i föreställningsvärlden hos dem som utför det?

Stadsbyggnadsdirektören bjuder nedan på några sammanfattande punkter. Hur är det med dem?
Islutrapporten från ”delegationen för hållbara städer” (den kommunen varit involverad i), återfinns 15 punkter som ”försvårar en nödvändig, snabb och långsiktigt hållbar omställning” till ’hållbara städer’.
Testa dem mot Lunds verksamhet.

Jag erinrar också om min påminnelse till er i september om vad PBL föreskriver om ert ansvar i översiktsplaneringen. Att ni förutsätts ha översiktsplanen som ambitionsdokument, medvetet beslutat av er under er mandatperiod. Ert program för utvecklingen av Lund.
Det som stadsbyggnadsdirektören pekar på.

Ett långsiktigt hållbart samhälle; en ledande roll med att minska utsläpp av växthusgaser, framhåller hon; ”ur Kf direktiv till översiktsplaneringen”.
Och kvaliteter i det ”hållbara och attraktiva Lund”. 9 punkter.
Hur har det blivit?
Är det något som utvärderas, görs det någon uppföljning? I kommunen, i era partier?
Ta de ’förväntade’ kvaliteterna först:
Jag kommenterar.
1 hushålla med den goda jorden.
Hm. 13 km²borthyvlad matjord, världens bästa. Var det nödvändigt?
Har ni presenterats några alternativ? Sett några försök till att visa andra bebyggelse-strukturer som undviker åkerjorden? Använder icke-åkermark? Sett konsekvenser?
Nej.   Hur kunde detta ö h t vara möjligt?
En centerpartist skrev i SDS att ta åkerjord är nödvändigt, annars får man bygga i Veberöd. Han litar på att det Inte finns alternativ. Litar på öp. Är lurad.
Till vad har planförfattarna använt åkrarna? Jo till att sprida ut småhusbebyggelse …
”Stadsliv”? ”livskraftigt”? ”attraktivt”?
2 skapa en effektiv struktur med kollektivtrafiken som ryggrad.
Dvs, som Bn krävde, ”gena och raka stråk med hög framkomlighet”;”För att få ett tillräckligt bra beslutsunderlag behöver det göras en översyn avlinjenätet i hela staden” som översiktsplanen skrev, men inte gjorde.
Biltrafiken får sitt system i planen, cykeltrafiken utreds noga med sitt system visat i planen.
Men kollektivtrafiken får Lundalänken – inget annat. ”Det får man göra sedan”, det som av nödvändighet skulle kommit först: den starka strukturens gena kollektivtrafikstråk. Att bygga kring …
Hur ser denna starka struktur ut? Direktivet! Som skulle vara förutsättning för bebyggelsemönstret.
Har ni fått se några skisser? Har trafikingenjörerna några uppdrag? …
Stationsområdesplaneringen har ju endast dagens lokaltrafik som förutsättning.
4 satsa på livskraftiga stadsdels- och tätortcentra.
Öp programidé: skapa bostadsområden med kundunderlag för egen konkurrens-kraftig livsmedelshall i sitt centrum, med hållplats där. Storskalig idé. Gav utbredda bostadsområden, upp till 1 km avstånd (15-20 min), skriver de, blir än mer.
Öp intresserar sig bara för bebyggelsetäthet. Illustrerar med 4 kvartersmodeller — gator runt om. Det är bilsamhället som förutsätts. Tvärs direktiven. Ytterligt konservativt! Relation till hållplats helt ointressant. Modeller för det goda vardagslivet saknas helt. Det attraktiva Lund.
Utgå tvärtom från hållplatsdirektivet. Småskaligt. Gör modeller för stadsdelar med hållplatstorget som mötesplats, ’stadsbyar’. De effektiva stråken är kvaliteten. Bilismen sekundär, perifer.
Utlys principtävlingar för att få idéer till nya synsätt.
Utmana byggarna att söka metoder som förenar rationellt byggande med småskalighet och variation.
8 främja stadsliv utan alltför mycket biltrafik.
Var kommer den svajiga formuleringen från?
 ”minska utsläpp av växthusgaser” pekar stadsbyggnadsdirektören på. Direktivet var ”85%”. Är? Fortfarande giltigt? Jag undrar. 85% innebär ju ingen privat biltrafik till vardags, men SBK trafikchef säger vid Brunnshögsmöte att ’vi’ måste bygga för de bilar vi har.
I Brunnshögsplaneringen har man(=?) minskat Kf direktiv till ”1/3-princip”, man skriver också (s12) att ”… svårt att etablera handelsstråk … om inga bilar tillåts”. ?  Inte ens Brunnshög med lundalänken, det enda kollektivtrafikstråket kunde svara mot direktiven. Utan ”en balanserad bilism ska eftersträvas” (s27).
Avståndet mellan intention och förverkligande är häpnadsväckande.
Redan öp-10 har jättekliv mellan text och plan …  Vad är direktiv värda?

Hur bygger man stad som gör kollektivtrafiken konkurrenskraftig, varje morgon? är rätt fråga.
Som gör att det är bekvämare, effektivareatt ta spårvagn/buss.Det är ju den enda möjligheten!
Bilåkandet måste bort. Till vardags. Djupt liggande beteenden brytas. Bara varutransporter och fritidsresor kvar. Konsekvens: ett par minuter, högst 5 till hållplats (som Köpenhamnsprogram).
Där sviker denna översiktsplanering, totalt. Småhusmattor på åkrar och i byar, långa avstånd till hållplatser med usel miljö, … Lundensarna får ingen som helst hjälp att ändra sitt beteende.
Att utveckla ”den starka strukturen” är det strategiskt sett allra viktigaste kommunen kan göra för att uppnå de flesta mål. Men det finns inte i sinnevärlden. 
3, 5, 6, 7 blanda staden; förtäta på ett bra sätt; utveckla attraktiviteten; utgå från karaktärsdragen.
Låter bra, men vad betyder de? Konkret. Vad för politik ligger i uttrycken?
Hur konsekventa är ni?
I  centrumutredningen t ex stannade ni vid att centrumstråket är Bantorget-Stortorget-Mårtens-torget. Nu flyttas tyngdpunkten drastiskt till Clemenstorget. Fokus flyttas från handel och kultur till trafik. Beslut på andra grunder. (Och dessutom koncentration av kommunens förvaltningar…).
Vem tar ansvaret för utarmning av Lunds hjärta?
Ett annat exempel: förlängning av lundalänken till Dalby betraktas av trafikarna som arbetspendling från öster, inte som en resurs för bebyggelseutveckling. Restiden är viktigast för dem. Hållplatser stjäl för mycket tid (endast en hpl före Brunnshög).
Var är det för värdegrunder som styr planeringen?
Blanda staden – med småhusmattor?; förtäta – med vilka metoder, vilka värderingar?; kvaliteter?
Attraktivitet – jobb, kultur, utbildning, boendemiljö … Bra vardagsliv. Är det vad kommunen kan visa upp efter hand? Är fortsatt bilsamhälle en attraktionsfaktor? Negligerade uppväxtmiljöer?
Karaktärsdrag – Brunnshögs gaturum t ex skall ha innerstaden som förebild. Allt som föreslås är mycket bredare. PR-bilderna från Solbjersplanen andas inte mycket lundasjäl. Vad menar man?

Hur medvetna är ni?
Att 90-metersnivän vid vattentornet är extremt blåsigt syns inte i planeringsarbetet. Inga metoder används för att styra och dämpa vinden. ”Ställa hus på rad” hjälper inte långt. Bakom husen blir turbulensen stor. I gaturum vända mot väster blir det ’orkan’. Problemet är för storskaligt för att hänvisas till detaljutformning och bygglov.

I ÖP-90 drog man Lundalänken över åsen. Den stora ’Hardebergastaden’ förkastades av hotade natur- och kulturvärden. Nu ryker åkermarken i stället. Med annan skala på idén hade ’stadsbyar’ fått nytta av det värdefulla på åsen i stället för att förstöra. 

 

 

Nästa perspektiv: Slutrapporten från ”delegationen för hållbara städer”. Vad kan den ge? Dess ”15 hinder”, som
”försvårar en nödvändig, snabb och långsiktigt hållbar omställning” …
Vad betyder de för Lund? Med mina kommentarer:
1. Hållbarhetsvisioner har inte integrerats inom olika politikområden
I mitt perspektiv, framför allt mellan politiknivåer. Mellan visioner/mål/direktiv med helhetssyn på kvalitet och färdväg å ena sidan och vardagligt genomförande å den andra.
Det blir svårt när kommunen agerar stort och engagerat och ansluter sig till nätverk och söker medel till ambitiösa projekt och förslag till åtgärder och sedan till vardags gör det gamla vanliga …
Hur går det med Lunds image på sikt? Säger en sak och gör något annat (eller inget).
Eller är det så man gör här i världen?
2. Värden kopplade till människors livskvalitet och städernas attraktionskraft ges inte tillräcklig tyngd
I Kf visioner/mål/direktiv jo, men vardagens planering och åtgärder drar åt andra håll.
Från översiktsplan och neråt blir individernas vardagsvillkor inte vad som målas upp i målbilderna.
Det är lätt att skapa förväntningar svårt hantera besvikelser.
Kommunens förhoppningar, snarare höga förväntningar på att vara attraktiv för inflyttning är mest prat. Småhus vid gata med bilplats vid dörren är dominerande recept. 70%. Periferibyggandet fortsätter (det texten i öp förkastade, men planen ändå gjorde).
Småhusbyggandet upprepas ’envist’, som om det fortfarande vore barnfamiljerna som dominerar, när långt över hälften av alla hushåll blott är en ensam person. Hur ser en sådan stad ut?
’Hållplatsstadens’ pärlband kan ge en kulturell mångfald med resorna genom torgen. Och med användning av den service som finns där.
Grönstrukturen. Det livgivande gröna i det urbana landskapet kan inte vara vad som ev blir över när man ställer hus på marken. Det krävs en struktur där relationer mellan delarna ger mervärden.
Det saknas kvalitativa principer för förtätning i staden …
3. Ohållbara livsstilar och beteenden bidrar till höga koldioxidutsläpp
Förskjutningen från direktivens 85% till de tillåtande attityder vi ser i fördjupad översiktsplanering och detaljplanering. Så redan i öp-10, gjord med biltrafiken förgivettagen, kommen-terat med att biltrafiken inte kan minskas enl direktiven.
Lundalänken, som man satsar mycket stora resurser på i planering och ekonomi, ger inte många fler än 10.000 inom 5 minuter från bostaden, av förväntade 190.000  i ett utbyggt Lund. Resten outrett, som i dag. Bilsamhället permanentat.
Medborgarna utmanas att medverka till en bättre värld, att bromsa klimatutvecklingen etc.
Skulle lundensarna vilja har de inte stora möjligheter. De lämnas i sticket av kommunens byggande.
4. Ökad social och rumslig uppdelning i städerna
Vad för sociala effekter får småhusbyggandet? Har de fått? Visionerna är något annat.
Hållplatsstadens stadsbyar skulle rimligtvis öppna för rikare möjligheter. Ett batteri olika boende-former kring den gemensamma kärnan kan åstadkomma livgivande integrering …
5. Otillräcklig dialog med medborgare om stadens utveckling
Otäck utveckling. Den urgamla klokheten i remiss- och samrådsförfaranden är borta numera. Samråd uppfattas som ett nödvändigt ont, som hinder för rationellt byggande … men också något man inte hinner och orkar med i processerna.  Kanske inte ens har förväntningar på dess nytta?
Försök möts av automatik, kanske av arrogans.  Det är t o m så att sanning och rätt kommer i kläm.
Samrådets dialog växlas nu till PR-verksamhet. Medborgarna skall övertygas om förslagens förträfflighet.
Vart är då demokratin på väg?
Och, hur komma åt det dolda maktspelet i den kommunala spindelväven?
6. Stuprörstänkande försvårar helhetslösningar
Lundalänken formas av trafikingenjörerna. För dem är tekniken styrande. Avstånden mellan hållplatser är viktigare än närhetsprincipen för de boende. Egendomliga konsekvenser i Brunnshög: lundalänken har där getts sin tekniska form, på den tränger man sin rutnätsprincip för bebyggelsen, så gott det går… I stället för att göra en rad ’stadsbyar’ kring hållplatser få  de avstånd som dessa ger.  Och med grönstruktur emellan
Man invänder kanske att med ’fem minuter’-måttet nyttjar man ju inte all mark däruppe…
Så, vad är kvalitet? Markutnyttjande eller närhetsprincip?
7. Bristande samordning inom och mellan olika nivåer
Avsaknad av regional planering drabbar handlingsfriheten i kommunen, i kommunerna. Klok, hållbar utveckling av den urbana tillväxten hindras av kommungränser. Av det enkla skälet att kommunerna konkurrerar om skattebetalare.
Simrishamnsbanan är ett sådant exempel. Den utreds under förgivettagna villkor. Resp kommuner skall ha sitt. De gamla stationerna är utgångspunkter. Därtill ett villkor om högst en timme tågresa kust till kust.  Möjlighet som ö h t inte kommer upp:
Att avstå från den rullande förbrukningen av de goda jordarna i sydväst vore att använda simrishamnsbanan. Utmed den kan man finna utomordentligt fina bomiljöer med goda relationer i den urbana väven. Det blir andra och fler stationslägen andra hållplatser i stadsbyar. Banan blir också en resurs för att minska bilberoendet också i glesbygd.
8. Ensidigt och kortsiktigt projektfokus hindrar långsiktighet
Lundalänken återigen. En idé från 80-talet som bitit sig fast. Cementerats. Skall genomföras.
Bristande underhåll av kommunens byggnader under lång tid. Kapitalförstöring utan sans. Att år efter år klara budget med att stryka i underhållsanslagen.
9. Bristande kapacitet och kompetens att utöva ledarskap för komplexa, tvärsektoriella processer
T ex skenande kostnader för de kommunala byggena. + 224 Mkr, så här långt (SDS). Det påminner mig om ett besök i Kristianstad med seniorarkitekterna förra hösten. Projektledaren berättade om Rådhuskvarteret där. Det mycket komplicerade projektet håller tid och budget. Se t ex Skånskan 18 sept. Kommunhusbygget i Lund gör uppenbarligen inte det. Metod- och kompetensbrister.
10. Bristande incitament för långsiktigt hållbara beslut

11. Inlåsning i svårföränderliga och kostsamma strukturer
Öp-10 är obegripligtmotsägelsefull. Man skriver det man vill höra, men tolkar det på ett annat sättoch gör ett tredje.
De investeringar som följer på denna översiktsplan (och andra krafter) låser utvecklingsmöjligheter. Korrigeringsmöjligheter. Bebyggelsemönstren utvecklas son fortsatt bilsamhälle, den goda jorden avhyvlas i rask takt. Kortsiktiga prioriteringar trots det långa tidsperspektivet.
Var översiktsplaneprocessens ambitioner, visioner och direktiv bara ett spel för det kommunala galleriet?  Har öp någon politisk mening?
12. Otillräckliga satsningar i samhällsviktig infrastruktur kopplat till städernas utveckling och behov
Avsaknad av ”den starka strukturen”, stommen till en hållbar stadsutveckling, attraktiv, … …, och med ett levande samspel mellan kommun och medborgare.
13. Otillräckliga satsningar på kunskapsutveckling och pilotprojekt
Bryta förgivettagandena; bryta gamla mönster, gamla tankegångar, gamla värderingar ..

14. Brist på fungerande affärsmodeller

15. Konserverande regler för offentlig upphandling

 

Plus
Till dessa båda tolkningsgrunder är det aktuellt att lägga FNs barnkonvention och EUs landskapskonvention. Den förra på veckans dagordning, den senare nyss ratificerad av Sverige.

Barnkonventionen stadgar i artikel 31: ”… rätt till vila och fritid, till lek och rekreation…”. Vad är då lek? Rätt att kunna leka? Pkt 4, ”strategier för att stärka barns rättigheter i Lund” tar inte upp denna rättighet. Den som är mer än så, nämligen att i leken utvecklas kreativitet, motorik, socialitet, leken är ’vuxengörandet’,. ”Vad blir det för vuxna av barn som inte fått leka” är en storpolitisk fråga. Vad blir de framtida konsekvenserna? För vår kreativitet. Sveriges.
Lunds ”strategier” ansluter sig till Riksdagens strategi 2010. Denna fokuserar helt på rättighetsper-spektivet (utom möjligen pkt 1 som hänvisar till konventionen som helhet och pkt 8 om kunskaper om barns levnadsvillkor). Barnkonventionen definierar barn som alla under 18 år. I Sverige har perspektivet blivit juridiskt, samhällspolitiskt. Varför? Det senare blir de större barnens rätt, dvs ungdomarnas. Barnen (upp till mellanstadiet) har andra förutsättningar, andra krav.
Barn utvecklar sig från födelsen i samspel med sin omgivning. Deras ’revir’ växer efter hand. Men börjar utanför bostadens dörr. Uppväxtvillkor är ett bättre uttryck än levnadsvillkor. Är dynamiskt.

Barns uppväxtvillkor i utemiljön är en djupt kvalitativ socialpolitisk fråga. Stadsbyggnadskontoret har valt att ignorera detta. Alltmer. Visar inget intresse för bostadsområdens utemiljö. Skriver under lagstadgad konsekvensrubrik att man värnar barns intressen ”i enlighet med barnkonventionen”.
Vad innebär där en referens till konventionen? Ingenting. I den finns inget om kvalitetskrav på utemiljön. Inget om förutsättningar för rätten att kunna leka. Kontoret ignorerar också era direktiv i grönstrukturprogram -06.
Till sist. Lund hade på 80-talet landets första kommunala barnombud! Hon avvecklades.

Landskapskonventionen innebär ett nytt synsätt på begreppet landskap. Allt är vårt landskap (man får använda landsbygd – stadsbygd som motsatspar om der urbana, rurala). En ”viktig del av människornas livskvalitet överallt, bidrar till att skapa lokala kulturer”:Berörda myndigheter förväntas ha en ”landskapspolitik”. ”värdera de landskap…, och ta hänsyn till desärskilda värden som berörda parter och den berörda befolkningen tillskriver dem”.
Barns utemiljö inbegrips alltså i landskapskonventionen.
Det gör också förtätningsprinciper.
… Och mycket annat.
Denna genomgång samlar sig till en ganska bister kritik.
Jag har svårt att tro att ni kan se mycket annorlunda på situationen. Vad göra?
”Jag avundas inte er politiker”!har jag sagt några gånger nu. Kvaliteten på era beslut är helt beroende på de underlag ni får, förslagen från era tjänstemän … men de är era tjänste-män!

Kvalitativ granskning av verksamheten vem kan göra den?   Kommunrevisionen? 
Om man tror att kommunrevisionen är en kvalitetsgarant, är man illa ute. De tittar bara på process och organisation… Har inte kompetens till något annat. Inte beträffande ’produktens’ kvalitet..
Tolkar ord inte innehåll; kvantitet inte kvalitet. Så vem kan granska?  Är ni tillitens fångar?

Kf passiva åskådare till en process →?

Lennart Nord
arkitekt
samhällsbyggare, f d planchef
lärare i 30 år i ämnet på Alnarp

www.lennartnordarkitekt.se

Där hittar ni under debattör/yttranden:         (i tillägg m mail 121218)

121202  betr strategier för barns rättigheter

121122 Ks, Bn om stationsområdet 

120301 Kf om stationsområdet

120105 yttrande över ‘Masterplan’ Lund C

121119 yttrande SBK Dpl St Råby 33:15

120923 till Kf ledamöter, Översiktsplanen igen

120618 till Kf ledamöter, kommentar till FÖP Brunnshög 

120302 yttrande FÖP Brunnshög

110620 yttrande “Förstudie Lundalänken” spårväg

110103 Stångby New Town

100815 Det framtda Lund

100322 Granskning av Lunds Öp 2010
Med hopp om att göra nytta

Lennart Nord

 

---

 

Kf ledamöter i Lund                                                             20120923

Översiktsplaneringen igen

Lunds översiktsplan 2010 antogs av den förra fullmäktigeförsamlingen. Ni som sitter nu skall aktualisera denna plan enligt lag. Pröva ”minst en gång under mandattiden”. Ansvaret är ert. Framtiden får ta konsekvenserna.

Formaliteterna:

Plan&bygglagen nyligen reviderad, stadgar bl a

3 kap. Översiktsplan

1 § Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

2 § Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
…
Översyn av planens aktualitet
27 § Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5 §*.

Varför? Det är uppenbart.
“Planen ska ge vägledning” för era beslut.  Men tiden går. Verkligheten förändras.
De överväganden och beslut som togs i processen fram till antagandet bleknar i minnet. Liksom uppenbarligen era direktiv till den.
Översiktsplanering är en process, ju mer kontinuerlig desto mer effektiv hjälp. Det gäller ju att se möjligheter och konsekvenser i vidare perspektiv i tid och rum, med aktualitetskänsla.

Översiktsplaneringen kan snubbla på sitt ’frysta’ dokument, planen. Uppfattar man antagandet som ’att nu är den färdig’, lägg den till handlingarna, är man illa ute.
Den börjar snart uppfattas som ett hinder i stället. (Eller: ”Öp, den följer man ju aldrig”)

När pröva? Också uppenbart.
I början av mandatperioden. Den skall ju vara ert verktyg. Den här ’summeringen av kommunens vilja och framtidssyn’ som översiktsdokumentet är, skall naturligtvis ledsaga det kortsiktigare beslutsfattandet. Det är poängen.  Den är era direktiv!
Vad skall man annars med översiktsplanering till? Varför finns den i plan&bygglagen.

Nu har det snart gått två år. Halvvägs. En beredning till beslut tar tid (pågår kanske?). 
Enligt kommunens planeringsrutiner. Men ni kan starta utvärderingar inom partierna.
Ta politiska initiativ.

 

Jag adderar också mina önskemål till er från nyåret. Tål att upprepas, fortfarande aktuella.
Angelägna.

Ni kan numera hitta det mesta av mina synpunkter på min hemsida www.lennartnordarkitekt.se

Önskelista från en gammal samhällsplanerare från jan 2012 (lite bearbetad):
Att ni som politiker, direkt ansvariga för Lunds utveckling,

är trogna era direktiv, kräver att de följs. Med kontroll redan på programstadiet.
Sedan är det kanske för sent. Processen rullar på. För dyrt att backa.

ser till att få begripliga beslutsunderlag med meningsfulla handlingsalternativ
Ert ansvar är större än att säga ja eller nej till ett förslag eller möjligen peta i
detta.
Tjänstemännen är inte valda. De har inte mandat att driva processen fram till                          ett enda förslag  ? sitt förslag. Att få konsekvensbeskrivna handlings-                                  alternativ är den enda möjligheten till politiskt ansvarstagande.
Verka för god kvalitet.

inte gör samhällsbygget till PR-uppdrag. Det är inte värdigt lundensarna eller er själva
Samråd är till för att förankra och att bredda kompetensen inför beslut.
Meningen är inte att övertyga, genomtrumfa
Morgondagens Lund är värdigt bästa möjliga kompetenser i förvaltningarna

ser till att inte vara enkelspåriga. Inte fastna i gamla ställningstaganden, kunna se nya                                    alternativ

utvecklar en framtidsinriktad boendepolitik.  Bostadsproduktion ja. Men till vilka? Och vilka

miljöer? (Inte bara räkna lägenheter som MBP gör.)

Hur bygger man stad för dominant inslag av enpersonershushåll (> 50%, långt ifrån bara studenter), utan segregering av hushållstyperna…
Hur bygger man stad som har rykte om sig att vara bra att bo i?

slutar med periferibyggandet. Det som översiktsplanen sade nej till i texten, men gjorde på
kartan. Är småhusen på åkrarna det man säljer det framtida Lund med?
Bråttom att tänka om, innan all jord hyvlats bort

tillämpar närhetsprincipen. ”Femminutersregeln” till hållplats är max för konkurrensen med
bilen. Valet varje morgon: ’hur tar jag nig till jobbet?’
Klimatet. Boendets vardagsvillkor. Hela staden, hela kommunen.

satsar på att göra den starka struktur som direktiven till öp krävde. Effektiv kollektivtrafik i                                 hela staden . ”Bebyggelsen skall främst förläggas längs kollektivtrafikstråk”!
Planera för det och bygg det! Hela systemet, inte bara ’länken’. För hela
befolkningen, inte bara arbetsresorna i ’kunskapsstråket’.
Dvs se över översiktsplan 2010. Ta mandatperiodens ansvar!

och ser till barnen. Kreativitetens utveckling börjar i leken. Inne och utanför dörren.
Uppväxtvillkoren i bostadsområdena får inte misshandlas som nu.
Barnkonventionen misstolkas grovt. Används som legitimering av
nedrustning av utemiljön …

Må detta nya år bli framgångsrikt för er alla!  … och för Lund!   Hoppades jag då.

Jag anser som bekant att öp 2010 är undermålig, snarast är en katastrof. Saknar struktur.
Ert beslut den här mandatperioden är rimligtvis att sätta igång en omarbetning av den.
Det brådskar! Lund är på väg in i en återvändsgränd.

Jag bifogar ”Det framtida Lund”, skiss till alternativt öp-program.
Måtte ni lyckas!

Lennart Nord

arkitekt SAR MSA
samhällsbyggare, f d översiktsplanechef
lärare i 30 år i ämnet på landskapsarkitektur, Alnarp

OM EN ANSÖKAN OM VINDKRAFTVERK I DALBY

Kulturmiljön kring Dalby kyrka och kundsgård. De ligger på en hylla på Romeleåsen med fri utblick överLundaslätten mot söder och väster. Mångtusenårig kulturbygd.
Förkroppsligad av kyrkan, skandinaviens äldsta i bruk, den som Sven Estridsens kaplan Egino fick bygga och verkade här som missionsbiskop.

Värdet aktualiseras och förstärks av ambitionerna att skapa ett kulturcentrum i denna miljö.

Vistelse i den påverkas givetvis starkt av av den visuella miljön som helhet.

En ansökan om att bygga ett vindkraftverk här utnför står i skarp kontrast till detta.

Ansökan gällde ett 145 m högt verk. Stadsbyggnadskontoret föreslog att det skulle beviljas
(i strid med övesiktsplanen). Byggnadsnämnden avslog med knapp majoritet.

Avslaget är överklagat. Ärendet ligger hos länsstyrelsen (får jag veta närintuitionen slår till)

Tilläggas bör att ges det lov till ett verk här, saknas argument för att neka nya ansökningar.

En uppenbar risk för en vindkraftpark i miljön . “Skandinaviens första kyrka ibland 145 m höga snurror.”

Jag agerar: